Barbamamma

Förhoppningsvis har utvecklingen gått lite framåt....

Idag är jag ledig!! WohoOo!

Imorgon vet ja inte. Men ja ska väl antagligen jobba i helgen, eller nåt!?

Men faen inte på söndag, för på lördag äre 25 årskalas + Kolsvanatta = BakisSöndag!

Idag gick jag upp med tuppen. 

(min tupp vaknar strax efter 10).

Nu sitter ja här å dricker kaffe å kollar på Glamour........

Jag måste ha en ny telefon!

Jag saknar en sån simpel menlös grej som att kunna göra en smilegubbe i sms:n.

Man tror att det är en onödig grej, men fattaru va viktigt det är att kunna slänga in en sån ibland?

Alla sms ser så seriösa och allvarliga ut utan en sån.

Om man skriver ironiskt eller skämtsamt, så ser det bara astjurigt ut.

Sen beror det på vem man skickar till. Vissa förstår ändå, men kanske inte alla.

Egentligen hatar ja smilegubbar. Men ibland överanvänder man dom. Typ på msn.

Om någon inleder ett "smilegubbssamtal" så måste man fortsätta i samma spår. Så att konversationen lägger

sig på samma nivå. Så att den andra fattar att jag oxå skämtar !? Sen kan det bli helt överdrivet till slut...

Ett exempel på ett samtal som förbryllar utan en smiley;

"Kommer du ihåg när vi rullade runt i sänghalmen sommarn -97? ;) "

"Ja, det är svårt att glömma... ;)"

Då kan man tyda det som att "ja glömmer det aldrig för det va så jävla najs, å ja tänker på det ofta."

"Kommer du ihåg när vi bånkade bäver sommarn -97? ;) "

"Ja, det är svårt att glömma...." 

Det ser typ ut som "ja vill glömma, men det va så jävla kasst och jag har ångest över det så det går inte.."

Även om den första svaret MeD en smilegubbe oxå tyckte att det va kasst,  så kan den iaf se på det hela med lite humor. 

Å då blire lättare å fortsätta samtalet.

Men det andra vet ja inte riktigt hur ja skulle svara på?!

Ursäkta min överanalys, men ja har tänkt mycke på detta sen ja tog över den här extremt oavancerade telefonen.