Barbamamma

Nu har jag varit ute på min första åktur ENSAM i bilen. Eller.. Bilbo var ju oxå med.

Jag åkte ut till Jäjk å Charlotte. Det var mörkt å halt å läskigt. Kändes helt galet att sitta själv å köra som en jävla biltjuv. Vägen dit var allmänt nervöst. Var rädd för å glida av vägen, men mest skraj var jag för spöken i backspegeln. Fatta va äckligt om man är ute på en skogsväg ensam i mörkret, så kollar man i backspegeln och ser nån läskig jävel sitta i baksätet!!!! Det är kanske inte det man brukar bekymra sig över mest, men... I do. Hemvägen var desto roligare. När jag klarat skogsvägen å kom fram till Kolsva va jag riktigt stöddig. Ja skruvade upp volymen på radion å satt å sjöng, dansade å klappade takten hela vägen till köping. Å där ville ja inte sluta köra, så jag åkte runt, runt, runt i stan som en idiot. Aahh.. friiii som en fågel kände ja mig. Bilbo kände sig fastbunden i passagerarsätet...! Måste knyta fast honom för annars klättrar han upp i knät på mig. Eller bestämmer sig för att vakta växelspaken, å då blir det ju lite jobbigt.